Hon den där med buller och bång. Och kramar och sång...

Godmorgon!

Fideli och liten Flisa...

Fideli och liten Flora...

Fideli och liten Filippa...

Precis som ibland när allt känns på låtsas och inte på riktigt och att det bara flyter kolasakta fram eller rusar i X 2000-fart och man inte alltid hinner känna efter och ta in och förstå och så plötsligt kommer man på att hon inte bor här längre. Och att det känns så himla konstigt och märkligt och knäppt och att det fattas något. Och så undrar man när det hände liksom.

För det var ju typ igår det var de sedvanliga hemgångsbrottningsmatcherna på det vansinnigt roliga lattjolajbansdagiset och de ändlösa timmarna utan slut i svinkalla skidbackar och ett evigt flätande och hockeyskola och Actionmangubbar huller om bladder och kepsar bakochfram och ett nötande på läsning och timmarna vid nattning och maratonsagor i den gamla knakande imperialsängen och sittauppefastmanärdödströttochskjutsahemefterfredagsdiscon och buller och bång och kramar och sång.

Och så måste man sms:a på direkten eller ringa på stört för att få lite ro och lugn. 

Därinne.

I mammahjärtat.

Som saknar.

Förresten fyller hon 21 år idag.

Hon den där med buller och bång. Och kramar och sång.

Grattis älskade Fideli!


Kram

Skidåkaren...

Blev kär...

Och födde en liten prins...