Inredning, Husbygge, Härliga barn, Ånglar, Drömmar och Trädgård

Inredning, Husbygge, Härliga barn, Änglar, Bullar, Pelargoner, Drömmar och Trädgård

söndag 31 mars 2013

Påskkärringar och äggmålning...


God eftermiddag!



Hela påskkärringstrion på trappan...

Filippa, innan äggletande i Wilhelminaparken... Mycket snö har vi också!

Iskalla marsvindar svepte igenom vår lilla stad på påskaftonen, medan solen kämpade och gjorde sitt bästa för att försöka värma små påskkärringar på gatorna. I stadens park fanns det små kulörta plastägg att finna och i utbyte mot ägg fick alla små förväntansfulla och frusna påskbarn varsin godispåse.

Små välgjorda påskkort låg ordentligt i kaffepannorna och delades ut till snälla och vänliga och hemma var det kaos och N skruvade och snickrade ihop en köksö i påsktumultet, så någon påskmiddag var det liksom inte tal om att ha hemma. Vilken tur då att man har en mor och en far som bjuder hela kånkarånget på alles, så det liksom bara är att resa sig ur oredan och gå iväg och äta en massa gott och jäsa i soffan och blir så där påskaftonsgäspig och däst.

Och sedan släpa sig hem igen, de 75 metrarna, efter sedvanligt kortspel och Fia med knuff. 

Och liksom bara landa i soffan i en stor hög. 

Med typ hur mycket godis som helst.


Kram

Filippa och Felicia i mormor och morfars trädgård och de har just lämnat omsorgsfullt gjorda påskkort...

En liten Påskkärringskorv... Och det blåser iskalla påskvindar...

som är så här glad i alla fall!
Och har en liten napp i förklädesfickan. Om utifall att...


Äggmålning innan stora påskmiddagen hos mormor och morfar!

lördag 30 mars 2013

- Det här är livet, mamma...

Godkväll!

- Det här är livet, mamma, sade Filippa när hon och Felica relaxade i IKEAS vilstolar. Alltmedan mamman och pappan for omkring som galningar bland lagerhyllorna...

Oförhappandes och oväntat damp det plötsligen ner lite tvångsutbetalande semesterpengar till mamman i påskveckan så mamman och pappan som snart håller på att bli galna och lite smått tokiga över alla miljarders dojor överallt bestämde sig ganska snabbt att nu skulle det lilla problemet ordnas till och minsann skulle inte den bortglömda glasverandan fixas till också. Med en massa små skåp längs kanterna så att alla skor får plats.

Köksbänken i köket ser också lite ledsen och lätt sliten ut just nu för det har kommit in fukt under de svarta köksbänkarna och den svarta diskhon och mamman och pappan har ett tag klurat på att byta till vita för att få det lite ljusare i det mörka hörnet utan fönster. Och det lilla köksbordet där hela familjen enträget envisas med att sitta och trängas vid, måste bort för att få lite mer förvaring och en liten köksö har stått på önskelistan länge, så det blir lättare att greja och baka och göra läxor och helt enkelt få lite mer yta.

Så på långfredagen var det minsann ingen rast och ro, ingen sorgemusik och inga förberedelser inför påskafton. Nej, mamman och pappan tog bort en massa stolar i bilen och packade in en tredjedel av barnen och drog iväg till IKEA. På självaste långfredagen. Skam går på torra land. Jag vet.

Efter att lyckliga småtjejer hade ätit hur många köttbullar de ville och skålat med sin mamma och pappa i apelsinläsk så lämnades de in till Smålands lekställe. Pirriga tjejer fick nummerlapp och kramade om sina föräldrar som stod på startlinjen med världens längsta inköpslista. Typ.

Tre fulla vagnar och en fullpackad bil blev det i alla fall.

Och två nöjda och glada småtjejer därbak.

Viftande med ballonger.

Och en sisådär 6-7 muggar läsk i magen.


Kram

Inlämning till stora lekrummet!

En av vagnarna...




fredag 29 mars 2013

Äggletning och de sötaste av kycklingar...

Godkväll!

Lilla Flora på Skärtorsdagsäventyr...

Du och jag, pappa...

När ivriga barn hade fått efterlängtat och önskat påsklov igår, så for vi till hembygdsgården där det spelades rolig och tokig påskteater och där barnen sedan fick leta efter de bortglömda gömda äggen och därefter fick de även gå in i en liten stuga och måla sina ägg. Vi passade även på att kika på små kycklingar och sedan måste ju hungriga påsklovsmagar även ha grillad korv och festis, för något annat går ju inte och är helt uteslutet. 

En vacker blomma från Lövparkens Trädgård slank även ner.

För mamman är hopplös och kan omöjligt låta bli.


Kram

Spännande teater på hembygdsgården i Fagersta...

Flora spanar in söta små kycklingar inne på Ekomagasinet...

och även Fanny...

Eftersom Lövparkens Trädgård ligger alldeles bredvid hembygdsgården så kan man ju inte missa att kika förbi...

Påskstämning överallt...

och vackra påskliljor...

torsdag 28 mars 2013

Påsklov och den kallaste marsmånaden sedan 1888...

Godmorgon!

Fanny 4 år

Filippa 2 år

Tänk att det redan är Skärtorsdagen idag och äntligen påsk. Snön börjar att ge sig nu, men det finns en hel del kvar och halva gårdsplanen är täckt med is. Vad jag minns så brukar påsken vara förknippad med vackert väder och strålande sol och så pass varmt att man kan gå ut i bara koftan när man har påskkärringsförkläden och hucklen. Men så ligger också påsken ovanligt tidigt i år och tydligen är det den kallaste marsmånaden sedan 1888. Med undantag för mars 1942, men det var bara i sydöstra Sverige, den mycket kalla krigsvintern. 

Nåväl, solen skiner idag och det vankas påsklov i eftermiddag.

Och vi ska inleda påsken med äggletning på hembygdsgården.

Spännande, spännande!


Påskkram

Fanny 2012

Filippa 2012

Pytteliten påskkärring, förra året...
En liten Floriskorv och Fanny

onsdag 27 mars 2013

Längtansfulla och Öppet Hus-äventyr...

Godkväll!

Filippa väntar in minuterna innan öppningsdags...

Som vi har väntat, men idag öppnade äntligen Lövparkens Trädgård och är man längtansfull, ivrig och otålig så hänger man såklart på låset och en hel del fint fick följa med hem i kassarna. Det är liksom den gulligaste och puttinuttigaste lilla affär man kan tänka sig, där det delas ut kramar och där man kan njuta av vackra ting och de mest förtjusande blommor och nu kan vi alltså till sist bocka av ett säkert vårtecken, att Lövparken har öppnat för säsongen.

Fina påskgrupper överallt...

Lilla Flora

Sedan kan jag ju bara upplysa om att ifall man är en smula våghalsig och övermodig så tar man med en liten Floriskorv på Öppet Hus till Fridas skola och när det är korvätardags så ligger det liksom halvätna korvhalvor lite överallt och mamman är nerspilld med saft över hela byxorna, hela håret är dyngsurt av jordgubbssaften och väggen bakom mamman och en gammal skolplansch är också nersprutad med saft och för att inte tala om golvet. Själv tyckte korven att det var himlans trevligt att krama om storasyster och spankulera omkring och stirra på klasskamrater och föräldrar.

Som helt omöjligt kunde låta bli att dra lite i tofsarna och klappa på lilla kinden.

På lilla Buskorven.



Kram




tisdag 26 mars 2013

Stolt som en mammatupp...

Godkväll!

Fideli och en liten Filippa, 1 1/2 år


Mamman har blivit bättre på att stålsätta sig och förlika sig med tanken att hennes största hjärta studerar på musikergymnasiet i Norrköping, men likväl så skaver det av längtan väldans ofta, typ ideligen och titt som tätt. Även fast huset är fullt så väggarna bågnar, så är det någon som fattas och saknas. Extra ont och extra hårt kändes det när Fideli sjöng i skolan igår och uppträdde med låten: 


och mamman var inte där och kunde insupa stämningen och få rysningar och vara stolt som en mammatupp och kapsla in och spara den där känslan i hjärtat.

Och gråta en liten tår.

Säkert som amen i kyrkan.


Kram

Lilla, lilla goa Fideli...

Det var ju inte så länge sedan du var så här liten...

måndag 25 mars 2013

Aprillängtande kulna hjärtan...

Godkväll!


Idag har marssolen värmt extra mycket mot bleka vinterkinder och himlen var fantastiskt och makalöst vårblå, så det kvittar liksom att det fortfarande är iskallt och bistert på nätterna och springer isbjörnar runt husknuten och viner i skorstenar, för det jämnar ut sig, så de isande kvällarna blir förlåtna av aprillängtande kulna hjärtan.

Längtar efter tunna öppna prasslande jackor. Den första mjukglassen, som alltid är den allra godaste. Efter ljumma och ljusare kvällar.

Och grus på gatorna.


Kram

Mitt fina porslin som jag fick i gåva för några veckor sedan, är alldeles för fint för att ställas undan... Det får stå på hyllorna ovanför diskbänken, så har jag något vackert att vila ögonen på!

Kalas i dagarna två...

Godmorgon!

Full rulle på kalas, då kan man behöva en liten kram av storasyster...

Lilla Florpisen...

Är man liksom på en massa kalas en helg, fast man inte har anordnat dem själv, så blir man ändå väldigt kalastrött och om man då lägger sig i soffan en stund på kvällen, efter att man lagat mat åt fem hungriga vargungar och om pappan smitit iväg en liten snabbis för att tvätta bilen, så bli man ändå fasligt jättetrött och har man då dragit över sig varma täcken också, så somnar man liksom obönhörligt och självklart och blir lite lätt chockad när man vaknar upp kl 01.10, och tänker på allt som man hade tänkt att hinna med.

Men så är det, och vi hade såklart väldans trevligt igår.

För vem gillar inte att gå på kalas och äta en massa tårta, bullar och kakor och en massa annat gott och liksom sitta och prata ha så så trevligt att man inte ids att gå hem och sen är man tvungen att ta lite mera tårta och prata lite mera, ända tills timmen blir sen.

 Och mörkret faller.

Ett helt perfekt kalas.

Med andra ord.


Kram

Den sötaste lilla kaninen som finns... - Vill också ha, mamma....

Så här slut kan man bli om man bara är ett år och går på en massa kalas i dagarna två...

Fin påskkänsla överallt hemma hos födelsedagskusinen...

och mysigt som vanligt....

En del av det ena köksfönstret...

och den gamla tuppkakformen är så himla fin...

lördag 23 mars 2013

Kalastajm och tjocka magar....

Godkväll!


Vad det känns gott att träffa goda vänner och äta tacos tills man nästan spricker och så tar man lite till bara för att det är så himlans gott fast det egentligen inte och helt omöjligt får plats och sedan talar och talar man timme ut och timme in och ändå när man går hem, när Orions bälte lyser starkt på himlavalvet, känner man att man inte har hunnit tala något alls. Knappt. Att man inte ens i närheten har kommit ifatt med allting och fått sagt allt man ville eftersom tiden rusar och man sitter och gäspar och är jättetrött och jättemätt och har det jättemysigt och dricker te och äter Tiramisu-glass och äter chips. Att reda i nystan och diskutera framtida drömmar och spännande projekt och det finns liksom inget stopp på alla goda idéer som plötsligt ploppar upp i hur smarta Einstein-hjärnor som helst, runt tacobordet. Ljusen hinner brinna ut och vi planerar stordåd och undrar varför ingen förstår vår framtida storhet och vår innovationskraft och vilka otroliga entreprenörer vi är allihop. Egentligen. Om vi bara fick chansen. Om man bara vågade. 

Att kasta sig ut.

Hela dagen idag har varit en enda lång kalaslördag med kusin Alfreds kalas i Norberg med en kakbuffé, tårtor och bullar och så mycket gott så vi knappt orkade sätta oss i bilarna efteråt, för att direkt åka hem till barnens farmor som också hade kalas idag.

Där vankades det goda pastasallader och en massa gott och sedan så satt vi bara och pustade och jäste och kunde bara se på när de andra fikade. Missade hela fikabordet liksom. Sånär på en liten bulle.

Vi får ta igen det imorgon istället.

För då är det dags för kusin Emelie att fylla år.

Och då ska det minsann fikas.

Så det står härliga till.


Kram

En liten Kalasfloris...

som är lite snabb i rörelserna...

och som gillar ballonger!

fredag 22 mars 2013

Förnöjd med sitt lilla korvliv....


Godkväll!



Alltså, om man vaknar och har bara pyjamas och lite elektriskt och yvigt och tovigt ettårshår och dessutom en liten blåklocka under ena ögat och ser ut som ett nyvaket yrväder fast ändå är man som den gladaste klaraste sol och liksom lyser upp tillvaron för oss alla härhemma eftersom vi älskar vår lilla Floriskorv så oändligt och osägbart mycket så det liksom gör ont i våra hjärtan när hon tittar på oss och om man då är en liten korv och plötsligt får syn på sig själv i en gammal spegel som står lutad på golvet och om man då tycker typ likadant, att man nog tveklöst måste vara den underbaraste och goaste i hela världen, ja, då är det ju helt omöjligt och otänkbart att inte rusa fram och pussa den ljuvliga och sagolika lilla varelsen.

Med håret på ända.

Ja, då är det stört omöjligt och liksom orimligt att inte kasta upp den lilla korven i luften och fånga henne igen och pussa som en galning på den mjukaste lilla pyjamasen och rufsa henne i det tunna håret som luktar så gott och korven hon skrattar och gurglar.

Ganska glad och förnöjd med sitt lilla korvliv.

Hoppas vi.


Kram